Det här lär du dig
Sveriges nya tillgänglighetslag (LPTT, lag 2023:254) trädde i kraft den 28 juni 2025 och utvidgar EAA-direktivets krav till stora delar av den privata sektorn – inte bara offentlig sektor.
Verksamheter med färre än 10 anställda och under 2 miljoner euro i årsomsättning är undantagna från tjänstekraven – men bör ändå dokumentera grunden för bedömningen.
PTS är marknadskontrollmyndighet. Sanktionsavgifter spänner från mindre belopp upp till 10 miljoner kronor, och produkter eller tjänster kan i yttersta fall avlägsnas från EU-marknaden.
WCAG 2.1 nivå AA via standarden EN 301 549 ger presumtion om överensstämmelse – det är den tekniska grunden för att leva upp till lagen i praktiken.
Den 28 juni 2025 trädde Sveriges nya tillgänglighetslag i kraft. Den heter formellt lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, ofta förkortad LPTT. Bakom den ligger EU:s tillgänglighetsdirektiv, European Accessibility Act, oftast benämnt EAA. Många verksamheter har frågor om vad lagen egentligen kräver, vilka som omfattas och vad som händer om kraven inte är uppfyllda. Den här artikeln går igenom huvuddragen utan juridiska krumbukter.
Varför finns lagen?
Tidigare reglerades digital tillgänglighet i Sverige främst genom DOS-lagen, alltså lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Den träffar myndigheter, kommuner och regioner. Den nya tillgänglighetslagen utvidgar kraven till stora delar av den privata sektorn. Syftet är att harmonisera tillgängligheten inom EU och säkerställa att digitala produkter och tjänster fungerar för fler användare, inklusive personer med funktionsnedsättning, äldre och personer med begränsad teknikvana.
Vilka verksamheter berörs?
Tjänster som omfattas
Lagen träffar flera konsumentinriktade tjänster, bland andra:
Näthandel där en konsument kan beställa varor eller tjänster på distans
Banktjänster och betaltjänster för konsumenter
Elektroniska kommunikationstjänster, exempelvis meddelandetjänster och samtalstjänster
Passagerartransport, inklusive webbplatser, appar och elektroniska biljetter
Tjänster som ger åtkomst till audiovisuella medier
Elektroniska böcker och tillhörande programvara
Produkter som omfattas
På produktsidan ingår bland annat persondatorer, surfplattor och deras operativsystem, betalningsterminaler, biljettautomater, bankomater, läsplattor och konsumentutrustning för elektronisk kommunikation.
Undantaget för mikroföretag
Verksamheter med färre än tio anställda och en årsomsättning under två miljoner euro omfattas inte av tjänstekraven. Undantaget gäller inte alla typer av produkter. Räknar du in undantaget bör du ändå dokumentera grunden för bedömningen, så att det är tydligt om frågan väcks i tillsyn.
Tidslinjen efter 28 juni 2025
Kraven gäller direkt för produkter och tjänster som släpps på marknaden efter den 28 juni 2025. För vissa befintliga tjänster finns en övergångsperiod fram till den 28 juni 2030. Det innebär dock inte att verksamheter kan luta sig tillbaka. Varje gång du publicerar nytt innehåll, lägger till funktioner eller släpper en ny version omfattas det nya av lagen. För moderna webbplatser och appar, som uppdateras kontinuerligt, blir övergångsperioden i praktiken kort.
Vad innebär skälig anpassning?
Lagen är funktionellt skriven. Den anger vad som ska uppnås, inte exakt hur. En aktör kan göra bedömningen att en specifik anpassning skulle innebära en oproportionerligt stor börda eller en stor förändring av tjänstens grundläggande karaktär. I sådana fall är ett undantag möjligt, men under tydliga villkor:
Bedömningen ska vara dokumenterad
Underlaget ska sparas och kunna lämnas på begäran
Tillsynsmyndigheten ska underrättas om att undantag åberopas
Bedömningen kan prövas i tillsyn
Ett undantag är alltså inte något man tyst stödjer sig på. Det är en formell process med krav på underlag. Post- och telestyrelsen, PTS, har tagit fram föreskrifter (PTSFS 2024:7) som beskriver vilka kostnader och vilken nytta som ska vägas in i en sådan bedömning.
Vilka myndigheter har tillsyn?
PTS är marknadskontrollmyndighet för samtliga produkter som omfattas av lagen. PTS har också tillsynsansvar för bland annat näthandel, banktjänster och elektroniska kommunikationstjänster. För audiovisuella medietjänster har Mediemyndigheten tillsynsansvar. Övriga tillsynsmyndigheter regleras i förordningen (2023:676).
Vad kan en tillsynsmyndighet kräva?
En tillsynsprocess kan innebära att en aktör:
Får krav på att lämna kompletterande information
Behöver åtgärda brister inom utsatt tid genom föreläggande
Påförs sanktionsavgift om bristerna kvarstår
I yttersta fall ser sin produkt eller tjänst avlägsnas från marknaden inom EU
Sanktionsavgifterna spänner från mindre belopp upp till tio miljoner kronor. Storleken bestäms av överträdelsens omfattning, hur länge bristerna funnits och hur aktören har agerat. Konsumenter och organisationer kan dessutom lämna klagomål, vilket myndigheten kan väga in i planeringen av sin tillsyn.
Vet du om din webbplats lever upp till EAA-kraven?
Vi granskar er webbplats mot WCAG 2.1 AA och EN 301 549 och levererar en konkret åtgärdslista – så att ni kan ligga steget före tillsynen.
WCAG 2.1 nivå AA som teknisk grund
Eftersom lagen är funktionellt skriven anges ingen exakt teknisk standard i själva lagtexten. Däremot finns den europeiska standarden EN 301 549, som är harmoniserad mot tillgänglighetsdirektivet. Den bygger i sin tur på WCAG 2.1 nivå AA. Följer en aktör EN 301 549 anses kraven som regel uppfyllda. Detta kallas presumtion om överensstämmelse.
WCAG 2.1 nivå AA omfattar bland annat:
Tillräcklig färgkontrast och justerbar text
Fullständig tangentbordsnavigering
Korrekt semantisk struktur i koden
Beskrivande alternativtext för bilder
Textade videor och tillgängliga formulär
Tydliga felmeddelanden och förutsägbara gränssnitt
Många av punkterna är direkt kopplade till hur tekniskt välbyggd en webbplats är. En sajt med tung JavaScript och osemantisk markup är ofta svårare att göra tillgänglig än en lättviktig och statiskt orienterad lösning.
Tillgänglighet hänger ihop med prestanda
En webbplats som uppfyller WCAG 2.1 nivå AA har som regel även bättre prestanda. Renare HTML, mindre överflödig JavaScript och stark semantik gör sajten snabbare och lättare att indexera. Det är samma principer som ligger bakom hållbar webbutveckling. En arkitektur som utgår från statiska principer och kompletteras med progressiv förbättring ger ett resultat som fungerar för fler enheter, fler användare och fler hjälpmedel. Du kan läsa mer om hur den kopplingen ser ut i artikeln "Tillgänglighet på webben: hur du når 15 procent fler potentiella kunder".
Vad du bör göra nu
En rimlig arbetsordning för en verksamhet är ungefär följande:
Kartlägg vilka av dina tjänster och produkter som omfattas av lagen
Genomför en granskning mot WCAG 2.1 nivå AA med både automatiserade och manuella tester
Sammanställ en åtgärdslista och prioritera efter risk och påverkan
Publicera en tillgänglighetsredogörelse
Dokumentera eventuella undantag enligt PTS vägledning
Den största risken med tillgänglighetslagen är sällan otydligheten i kraven. Den största risken är passivitet. När åtgärdslistan är några sidor lång går den att hantera. När den är trettio sidor lång blir det dyrt och stressigt, och tillsynen är redan igång.
En granskning nu ger tid att åtgärda
Har din verksamhet ännu inte granskat sina digitala tjänster mot tillgänglighetslagen är en strukturerad genomgång ett rimligt första steg. Den ger ett konkret underlag för vad som behöver åtgärdas, vad som kan vänta och vad som eventuellt kan undantas. På Sustainable WWW arbetar vi dagligen med hållbar webbutveckling där tillgänglighet, prestanda och WCAG ingår som grund. Vill du veta var din webbplats står inför EAA går det bra att höra av sig för en första översikt.
Michael Andersen
Medgrundare & Webbutvecklare
Michael bygger hållbara webbplatser och skriver om skärningspunkten mellan webbutveckling och miljöpåverkan.
